Fredrik Pettersson

Beskrivning av forskningsuppgift och forskningsinriktning:

Huvudtemat för avhandlingen är besluts- och planeringsprocesser för transportinfrastruktur. Utgångspunkten är att samhället står inför stora utmaningar när det gäller att ställa om transportsystemet i en mer hållbar riktning (en komplex omställningsprocess som i stort innebär ett ändrat fokus från bilism, vägtransporter och mobilitet till ett multimodalt och intermodalt transportsystem där tillgänglighet prioriteras). Beslut om hur tillgängliga medel för investeringar i transportinfrastruktur allokeras och hur infrastrukturplanering samt annan samhällsplanering hänger ihop är viktiga parametrar i denna omställning. Avhandlingen är uppbyggd kring fyra artiklar som hanterar olika aspekter av beslutsfattande och planering av infrastruktur:

1.  En historisk översikt (ca 1950 – nutid) som beskriver hur transportsystemet förändrats och vilka drivkrafterna för detta har varit. Mer specifikt handlar det om att ge en bild av hur olika samhällstendenser (ex. ökande bilinnehav, ökat intresse för miljöfrågor, näringslivets strukturomvandling, regionförstoringstanken m.m.) drivit fram förändringar i hur vi planerar transportsystemets infrastruktur. Huvudfrågorna är: Hur har transportsystemets infrastruktur utvecklats under de senaste 60 åren? Hur speglas detta i förändringar i besluts- och planeringssystemet? Kan vi dra några lärdomar av detta när det gäller att ställa om till ett hållbart transportsystem?  
2.  Behandlar den idémässiga grunden för infrastrukturinvesteringar och samband med kunskapsproduktion i planeringsprocesserna. Huvudfokus är intressekonflikter i planeringsprocessen och analysen fokuserar på hur begreppen regionförstoring respektive miljöanpassat transportsystem konstrueras. Dvs. vilka idémässiga grunder baseras begreppen på? Hur är begreppen kopplade till problemdefinitioner och kunskapsproduktionspraktiker i planeringsprocessen? Hur påverkar detta utfallet av planeringsprocessen?
3.  Har som utgångspunkt att en omställning till ett hållbart transportsystem innebär ett behov av ny infrastruktur, exempelvis stora satsningar på spårbunden kollektivtrafik. I artikeln analyseras tre olika exempel på alternativ finansiering av infrastrukturinvesteringar (Öresundsförbindelsen, Arlandabanan och Metron i Köpenhamn). Artikeln belyser hur finansieringsmekanismerna i respektive projekt påverkar utvecklingen av transportsystemet på vissa sätt och hur detta kan förstås ur ett hållbarhetsperspektiv. Såväl positiva som negativa kopplingar mellan finansieringsmodellerna och hållbarhet identifieras och diskuteras.
4.  Fokuserar på styrmedel och institutionella förändringar kopplade till infrastrukturplanering som kan bidra till en omställning av transportsystemet i en mer hållbar riktning. Huvudfrågorna i denna artikel är: vilken typ av styrmedel och andra slags förändringar kopplade till infrastrukturplanering står till buds för att ställa om transportsystemet i en mer hållbar riktning? Vilken typ av styrning krävs för att genomföra förslagen? Här görs dels en inventering av tidigare styrmedels- och förändringsförslag som framförts myndighetsnivå i Sverige samt hur det gått med dessa förslag. En diskussion förs kring kopplingar mellan styrmedelsförslag, institutionella förändringar och styrning.